Storlopare.com

Slaget om Nattavaarabyskola är inte riktigt över än. Vi har överklagat nedläggningsbeslutet till länsrätten med hjälp av en advokat.

Men tiden är knapp. Bara en och en halv månad kvar till sommarlovet och kommunen har redan beslutat om inskolning av barnen till Hakkas.

Jag har jobbat med en kort video, ca 20 minuter, om turerna kring nedläggningen, och nu på söndag blir det filmvisning i byn för alla intresserade och eventuellt några tidningar.

Det här projektet har varit lite annorlunda för mig. Jag är ju själv en del av det hela, och kände mig tvungen att filma mig själv också. Det var inte så lätt att sätta sig framför kameran och försöka verka naturlig kan jag erkänna. Det blir nog ingen Oscar i år heller.

Videon är 21 minuter lång.

Nattavaara by skola, en inblick i kommunal maktfullkomlighet:
mp4 (244MB)
m4v för iPod (251MB)

Nattavaarabor, TV och journalister genomled ett långt möte i kommunfullmäktige innan det blev dags för diskussion och beslut om Nattavaara by skolas framtid. Men mycket till diskussion blev det nu inte. Inte i den meningen att man efter att ha hört argument för och emot skulle ha bestämt sig för hur man skulle rösta. Allt var redan förutbestämt. De från Socialdemokraterna som inte höll med partilinjen var förbjudna att vara med på dagens omröstning.

Vi från Nattavaara hade skickat brev, e-post och ringt till de ansvariga i barn och kulturnämnden för att ge de rätta siffrorna och förslag till hur skolan skulle kunna behållas. Politikerna själva hade ju efterlyst detta. Men under hela resans gång blev vi ignorerade. När vi träffade nämndens ordförande, Karl-Erik Taivalsaari, och två personer till i fredags, först då fattade de hur många barn vi hade. Trots att att vi försökt att nå fram med informationen långt tidigare. Svaret blev att tyvärr hade informationen fastnat längs vägen någonstans.

Under kommunfullmäktiges möte visade det sig att Niilivaras uppgifter och frågor också hade fastnat på liknande sätt i systemet. Där skall det också läggas ner en skola.

Allt detta till trots kunde Taivalsaari ställa sig i talarstolen och berätta för alla i salen att kommunen hade haft en bra dialog med Nattavaaraborna…

De felaktiga siffrorna om barnantal användes på kommunfullmäktiges möte. De som beslutade om nedläggningen hade inte hunnit sätta sig in i Nattavaarabos förslag till hur skolan hade kunnat räddas. Jag tvivlar på att pappren ens nådde alla som de var avsedda för.

Men Taivalsaari ansåg att dialogen hade varit bra. Och att beslut måste fattas även om man inte hade haft tid att titta på all information.

Hade det inte varit anständigt att i god tid säga att man funderade på att lägga ner Nattavaare by skola, och ge byn ett år, fram till december, att utarbeta ett förslag att ta ställning till? Men istället kommer man direkt med ett nedläggningsbeslut, ger sken av att vilja ha en dialog med byn, ignorerar sedan alla försök till det, undanhåller information från dem som skall besluta i ärendet och skyller på intern postgång för att informationen inte nått fram. Inte ens e-post!

Det här står Taivalsaari upp och säger är god kommunikation.

Borde det inte vara rimligt att kunna kräva lite extra moral, etik och hederlighet av dem som fått väljarnas förtroende att sitta och ta beslut som rör oss alla? Att alla som tar beslut i en fråga faktiskt har getts en möjlighet att sätta sig in i vad de beslutar om? Att information inte undanhålls?

Borde inte det vara en självklarhet?

En delegation från Nattavaara by besökte kommunhuset i Gällivare för att diskutera  siffror. Det var lärorikt, kan jag lova!

Mötet började bra.
Representanterna från kommunen var skeptiska till att deras siffror skulle kunna vara fel vad gäller antalet födda barn. Det stod 3 barn födda i pappren och kommunen har inte fel. Och vi satt där och påstod att det skulle vara 11. Plus två till som hade fötts dagen innan. Och alla namnen kunde vi skriva upp på tavlan. De kommunanställda fick skamset se sig överbevisade på den punkten.

Jag läste lite matematik på Chalmers i Göteborg för en herrans massa år sedan, men tyvärr tog jag aldrig kursen kommunal matematik. Den hade behövts för att kunna förstå resonemangen som fördes den här dagen.

Sjuksköterskan som är stationerad i Dokkas räknades som en besparing om Nattavaara by skola skulle läggas ner. Att kommunen hade betalat mig 10.000 kr istället för 60.000 kr till Gällivare Taxi kunde inte räknas som en besparing. Och om det som jag körde nu var en del av årets kostnadskalkyl, då måste man räkna med att jag kommer att köra även i framtiden om skolan läggs ner.

Och sanna mina ord, det här är inte något som jag hittar på. Allt det här fick vi höra på mötet.

Vi fick även höra att det skulle vara koncerntänkande bakom kommunens ekonomi. Men om det inte finns någon som har ekonomisk överblick över hela ekonomin, då är det väl en koncern utan koncernledning?

Enligt kommunens siffror kommer besparingen efter nedläggningen av skolan att bli över två miljoner. Enligt våra beräkningar mellan 100.000 - 400.000.

Representanterna medgav att fel hade begåtts under ärendets gång, att beslut hade fattats på felaktiga grunder. Men så kan det vara, det är bara att gilla läget, för nu är det försent. Det sades väl aldrig rakt ut, men känslan efter mötet var precis det.

Nordnytt hälsade på i Nattavaara by och spelade in ett reportage om skolnedläggningen. Kuriren och NSD kommer att ta in artiklar de närmsta dagarna och medlemmar i kommunfullmäktige har fått både vanliga brev och e-post. Tidigare material och förslag som vi har skickat till kommunen har på något mystiskt sätt försvunnit på vägen eller inte lästs, men nu i elfte timmen kanske alla fakta till slut når dem som skall besluta om det.

Men nog känns det som att det är mycket prestige i det här, att skolan skall läggas ner. Annars är det svårt att förklara hur allt har skötts från början till slut. För hur vi än förklarar vår situation, vilka lösningar vi än presenterar, är det som att konversera med ett svart hål. Allt bara försvinner någonstans. Och försök att föra en dialog med den!

Jag var med och demonstrerade igår framför kommunhuset i Gällivare mot att skolan i Nattavaara by skall läggas ner, och blev intervjuad av både Norrbottens-kuriren och NSD. I dag ringde Aftonbladet.se och Expressen för en telefonintervju. NSD har jag inte kunnat läsa på grund av internetproblem. Aftonbladet verkar inte ha publicerat något än, men Norrbottens-kuriren och Expressen har jag sett och läst kommentarerna.

Det var väl inte speciellt förvånande att många tyckte ungefär att vi har lyxproblem och får skylla oss själva som bor så här.

När det pratas om att satsa på landsbygden, att den skall vara levande, då tolkar jag det som att det faktiskt är accepterat att bo där. Till och med att flytta in. Och ingenstans har jag fått uppfattningen att det skulle vara annorlunda för barnfamiljer.

På landsbygden är det skolplikt precis som överallt annars också. Kommunen måste sörja för att barnen får en skolgång enligt skollagen och alla andra paragrafer. Även på landsbygden.

Att man självmant väljer att bo ute i ödemarkerna förändrar ingenting. Inte så länge det är fritt fram att bosätta sig var man vill i Sverige. Det kanske sticker i ögonen på dem som valt att bo i större byar som Gällivare och Stockholm, men den friheten har vi ännu.

Politikerna pratar sig gärna hesa om vem som bryr sig mest om barnen och satsar mest på utbildning, men till slut så är det ändå pengar som betyder allt. Skolor på landsbygden med få elever och lärare som har tid för alla, det är inte ekonomiskt, utan alla skall vara i stora klasser med få lärare. Ingen skall ha bättre skolmiljö än någon annan. Rättvist skall det vara. Lika dåligt för alla.

En av anledningarna till att bosätta sig ute på landsbygden kan ju faktiskt vara att man verkligen bryr sig om barnens skolmiljö och kvalitén på undervisningen.

Skall bra skolmiljö räknas som en lyxvara som inte skall bekostas med offentliga medel? Det låter ju lite tragiskt, men är det inte dit vi är på väg nu? Jag har själv sponsrat skolan i Nattavaara by för att jag tyckte att Anni var värd en bra skolmiljö. Bjudit kommunen på fyra timmar varje dag. Ett halvtidsjobb. Kommunen har sparat 50.000 kr varje månad.

Kommer kommunen att spara ännu mer om skolan läggs ner? Det är det nog ingen som vet. Som jag har uppfattat det är det väldigt svårt att få fram några exakta siffror på många av utgiftsposterna. Och dessutom verkar det inte finnas någon på kommunen som har överblick över hela ekonomin. Någon som ser helheten.

Och även om det skulle resultera i en besparing när skolan läggs ner, hur står sig den mot en försämring av undervisningen och problemen för alla de inblandade? Är den eventuella besparingen tillräcklig för att motivera alla de negativa effekterna av den?

Jag tror inte det och det är därför jag har angagerat mig för att rädda kvar skolan.

Det kom ett telefonsamtal i dag. Någon på Nattavaara by skola undrade om det verkligen stämde att vi inte vill att vår dotter skall gå kvar där? För från kommunens sida hade man tydligen bestämt att skolan skall läggas ner på grund av det. Vad skall man säga? Någon på kommunkontoret verkar helt plötsligt ha blivit väldigt kreativ.

continue reading…

Det var möte på Nattavaara by skola häromkvällen, den 26 Januari.
Politiker, landsbygdsrådet, lärare, föräldrar och bybor hade samlats i gymnastiksalen för att försöka få lite grepp om vad som skall hända med skolan och barnomsorgen i byn. Utgångsläget var att kommunen beslutat att stänga skolan utan några som helst diskussioner med byn, lärarna eller föräldrarna, och utan att ha gjort någon riktig konsekvensanalys av nedläggningen. Skolan fick en vikarierande rektor våren 2008, ett papper med skolans omkostnader hamnade därefter strax hos Barn-Utbildnings-och Kulturnämnden, och i december kom beslutet om att skolan skulle läggas ner. Snabbt jobbat och utan diskussioner. Efter att saken uppmärksammats i NSD och Norrbottens-kuriren kände sig politikerna till slut redo att ta diskussionen. … continue reading…